Parson Russell Terrier

Rasstandard

Ursprungsland/
hemland

Storbritannien

Användningsområde:

Robust, ihärdig jaktterrier, särskilt lämpad för grytjakt.


Bakgrund/ändamål:

Rasens grundare kyrkoherde John (Jack) Russell föddes 1795 i Darthmouth, Devon. Han tjänstgjorde större delen av sitt liv som präst i Swimbridge, Devon. Som erfaren hästkarl och jägare blev han lidelsefullt engagerad i uppfödningen av terrier. När The Kennel Club i England bildades 1873 blev han en av dess första medlemmar. Han dog 1883 vid 87 års ålder. Under studietiden i Oxford köpte han sin första terrier, en vit strävhårig tik, vars huvudteckning liknade dagens standard. Jack Russell arbetade med korsning av olika arbetande terrier, både en- och flerfärgade. Hans mål var hela tiden att förbättra jaktegenskaperna utan att i särskilt hög grad fästa vikt vid någon enhetlig rastyp. Traditionen att korsa olika terriertyper fortsatte länge. Han gjorde också kors-ningsförsök med andra raser men avkomman överensstämde inte med den ursprungliga jack russell-typen och dessa försök blev därför en besvikelse och övergavs. Från slutet av andra världskriget ökade rasens popularitet på kon-tinenten, särskilt bland jägare och hästfolk. Den 22 januari 1990 erkändes rasen interrimistiskt av The Kennel Club under namnet parson jack russell terrier och definitivt FCI-erkännade fick rasen 2001 under namnet parson russell terrier.

Helhetsintryck:

Parson russell terrier skall ge ett arbetsdugligt intryck, vara aktiv och smidig, byggd för snabbhet och uthållighet. Helhetsbilden skall vara en balanserad och rörlig hund. Hedervärda ärr tolereras.

Viktiga
måttförhållanden:

Kroppens längd från manke till svansrot skall vara något längre än avståndet från manke till markplan. Längden från nosspets till stop skall vara något kortare än avståndet från stop till nackknöl.

Uppförande/karaktär:

Rasen skall huvudsakligen vara en arbetande terrier med för-måga och konstruktion för att gå i gryt liksom att jaga med drivande hundar. Till temperamentet är den oförvägen och vänlig.

Huvud/Skallparti:

Skallen skall vara måttligt bred och gradvis avsmalna mot ögonen.
Hjässan skall vara flat.

Stop

Stopet skall vara svagt markerat.

Nostryffel

Nostryffeln skall vara svart.

Käkar/Tänder

Käkarna skall vara starka och muskulösa. Bettet skall vara ett perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

Ögon

Ögonen skall vara mandelformade, något djupt liggande och
mörka till färgen med intensivt uttryck

Öron

Öronen skall vara små, V-formade och måttligt tjocka. De skall
falla framåt och bäras tätt intill huvudet, öronspetsen skall nå till ögonvrån. Det vikta örats överlinje skall inte synas ovanför skallens överlinje.

Hals:

Halsen skall vara torr, muskulös, av god längd och gradvis breddas
mot skuldrorna.

Kropp:

Kroppen skall vara välbalanserad och hela kroppen skall vara
något längre än mankhöjdsmåttet.

Rygg

Ryggen skall vara stark och plan.

Ländparti

Ländpartiet skall vara svagt välvt.

Bröstkorg

Bröstkorgen skall vara måttligt djup och inte nå nedanför arm-bågsknölen. Man skall med medelstora händer kunna greppa om hela bröstkorgen bakom skuldrorna. Revbenen skall inte vara för välvda.

Svans

Okuperad svans: Svansen skall vara så rak som möjligt och av måttlig längd som ger hunden en balanserad helhet. Den skall vara måttligt högt ansatt och väl uppburen under rörelse. SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Extremiteter:

 

Framställ:

Frambenen skall vara starka. De måste vara raka och för varken
vara utåt- eller inåtvridna.

Skulderblad

Skulderbladen skall vara långa, sluttande, väl tillbakalagda med
tydligt markerad manke.

Armbåge


Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen och röra sig fritt utmed
sidorna.

Framtassar

Framtassarna skall vara kompakta med hårda trampdynor. De får
varken vara inåt- eller utåtvridna.

Bakställ:

Bakstället skall vara starkt och muskulöst med god vinkling.

Knäled

Knälederna skall vara väl vinklade.

Has

Hasorna skall vara lågt ansatta.

Mellanfot

Mellanfötterna skall vara parallella och medge kraftigt påskjut.

Baktassar

Baktassar som framtassar.

Rörelser:

Rärelserna skall vara fria och väl koordinerade med parallella
fram- och bakbensrörelser.

Hud:

Huden måste vara tjock, och skall inte vara stram.

Päls:

 

Pälsstruktur

Strukturen skall vara naturligt hård, åtliggande och tät, antingen
sträv eller släthårig. Kroppens undersida och buk skall vara
behårade.

Färg

Enfärgat vit eller övervägande vit med tan, lemon eller svarta tecken, eller kombinationer av dessa färger. Tecknen skall helst begränsas till huvudet och/eller svansroten.

Storlek/vikt:

 

Mankhöjd

Idealmankhöjden för hanhundar är 36 cm.
Idealmankhöjden för tikar är 33 cm.
Avvikelse på max 2 cm accepteras.

Fel:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Nota bene:

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.